En svår och jobbig grej
Du har så svårt att säga om jag ens betyder nåt för Dig
Jag räcker inte fram
Men, Du har så svårt att vara ensam
så Du går till "lilla mig"
Men en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej
Jag kan känna mig bekväm i Dina ögon, när Du ler
Men Du kan säga nåt så beskt att allt blir kaos och uppochner
Jag tror inte Du förstår allt som Du säger om det vackra i misär
Du har fått sol i Dina ögon och har aldrig varit där
Det vankas höst och Du får ofelbart nåt underligt i Din blick
Det är så lätt att genomskåda Dina spel och Dina trick
Nu faller mörkret över stan, och Du går runt och sparkar löv;
som att vinka åt en blind och som att skrika åt en döv
Har nyss försökt äta en ordentlig lunch för att klara mig till 22.30 i kväll, men jag kan verkligen inte äta mig proppmätt, har ingen aptit överhuvudtaget. De är skit irriterande. Jag som burkar äta hur mycket som helst förut.. Stressad? Nej jag vet faktiskt inte varför de är så.
Nu är de snart dags att bege sig till jobbet. Ska bara ta på mig 5 ton kläder först... Känner mig som uppstoppad med alla kläderna, usch.. Sitter och lyssnar på Lars Winnerbäck, han är nog den som gör de bästa svenska texter..
Kommentarer
Trackback
